– Frågan är om studenterna ens hörde vad de tänkte? Ljudet studsade runt mellan fasaderna när vi klippte här inne på Borggården… säger Lisa Stundys som ansvarar för skötseln av gräsmattor och parker vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm..
När stenhusen stod klara 1917 funderade man inte särskilt mycket på ljud. Idag vet vi att buller är lika med ohälsa. Mäts oljudet från en gräsklippare med förbränningsmotor, pekar nålen på 96 – 98 dB. Fullt jämförbart med att kapa i trä. Eller ett flygplan som landar 500 meter bort. Men inne på Borggården vid KTH, hörs nästan ingenting, trots att fyra robotklippare är i arbete. Anstränger man sig, så går det att urskilja ett svagt vinande ljud. Skillnaden mot förr är stor, om man vill uttrycka saken försiktigt.
– Ja, jäklar, vad det bullrade. Det var inte bra för personalen rent fysiskt. Och att aldrig känna sig välkommen då man ska göra sitt jobb, är inte heller hälsosamt, säger Lisa Stundys
Hundra ytor klipps två gånger per vecka.
– Våra nio robotar ska klippa 100 ytor här omkring. De är totalt 35 000 kvadratmeter. Och vi ska klippa varje yta en till två gånger i veckan, helst utan att störa, säger Lisa Stundys.
I området som kallas Campus Valhallavägen studerar, jobbar och bor drygt 20 000 personer. Det är en stad i staden, stor som Norrtälje eller Västervik. Kvarteren domineras av KTH, men även Idrottshögskolan, Gymnastikhögskolan och Försvarshögskolan är belägna här. Dessutom har runt 900 studentlägenheter byggts det senaste årtiondet.
– Folk jobbar och studerar precis intill ytorna som ska klippas. Föreläsningar och forskning pågår precis hela tiden. Och här ska vi klippa små ytor, udda ytor… vissa lutar jättemycket… andra slutar med en stenmur och därefter en meters fritt fall.
Forskningen slutar inte heller sommartid, utan pågår även när de flesta är på semester. Ytterligare en utmaning är att Idrottshögskolan använder vissa ytor i sin undervisning, så klippningen måste planeras för att passa in i det schemat.
Att skilja på ljud och oljud.
– Alla förstår att det som händer i en stad ger ifrån sig en del ljud. Men oönskat ljud, det vi brukar kalla buller eller oljud, ger upphov till fysiska skador och stress. Mest drabbas vår personal som arbetar i oväsendet åtta timmar om dagen. Men vi är lika måna om omgivningen och vet att vi blir mer populära ju mindre vi hörs. Speciellt i en studiemiljö som här, på KTH. Det är ju inte lika känsligt när man klipper i en rondell, noterar Lisa Stundys.
Klipper utan utsläpp.
– Man har ju pratat om att skadliga gräsklipparmotorer är för miljön. De har blivit bättre sedan larmrapporterna kom, men de här maskinerna släpper inte ut någonting alls då de arbetar, säger Lisa Stundys.
Klipparna lagras i sin transporttrailer, som även fungerar som laddningsstation. Efter avslutat arbetspass körs trailern den korta sträckan till ett garage på campus där laddningen sker med grön el.
– Vi har inte räknat exakt, men lunchmackorna som vår personal äter, bör ha större total miljöpåverkan än själva klippningen, säger Lisa.
Ekonomin då? Ser ni att det lönar sig på sista raden?
Christoffer Liljendahl, VD på Grön Stad konstaterar att pengar är viktigt, men att det inte är allt:
– Vi räknade inte bara kronor och ören så när vi tog beslutet. Vi såg det här som ett strategiskt skifte för framtiden och ville inte att något Excel-ark skulle hejda utvecklingen. Innan vi blivit varma i kläderna, så har vi sagt att det ska gå plus-minus noll, allt annat är bonus… Men det är närmast en omöjlighet att ekonomin inte blir bättre då vi klipper med robotar.
Du är VD på ett företag vars namn förtpliktigar och er strategi är tydlig. Vän av ordning frågar sig ju varför inte alla gräsmattor klipps på det här sättet redan nu?
– Systemet är ganska nytt, så vi ser de första verksamhetsåren som ett försök. Fungerar det som vi hoppas, så har vi ytterligare nästan en miljon kvadratmeter att klippa runt om i stan.
– Men det känns bra att börja här på KTH, eftersom ytorna är så utmanande. Och när de sitter på Maskinteknik och forskar på framtidens motorer, så passar det att klippa med ett svenskt robotsystem från 2000-talet.
Fakta:
- Akademiska Hus har ansvar för fastigheterna vid Campus Valhallavägen.
- Entreprenören Grön Stad sköter parker och gräsmattor i området med fem trädgårdsmästare.
- Hela området med 100 ytor och 35 000 kvadratmeter klipps på fem arbetsdagar.
- Ytorna är anpassade efter hur länge batterierna i klipparna räcker, för att ta till vara energin i varje laddning så effektivt som möjligt.
- En gräsmatta bör klippas 1-2 gånger i veckan för att gräset ska växa tätt och fint.
- KTH ska enligt högskolelagen främja en hållbar utveckling, men arbetar med alla 21 miljömål i sitt dagliga arbete. Enligt den egna policyn ska man ”…minska miljöbelastningen från den egna verksamheten.”
- Kvarteret kring Borggården på KTH ritades av arkitekten Erik Lallerstedt, farfar till krögaren Erik Lallerstedt
